hemska djurhistorier

Tjolahopp då är man hemma igen.
Blev lite bekymrad på hemvägen eftersom en ekorre förirrat sig in mellan husen och den verkade inte fatta åt vilket håll skogen låg.
Men ekorrar är ju verkligen väldigt, väldigt nerviga på nåt sätt.... till skillnad från igelkottar som verkar rätt sävliga och bara rullar ihop sig så att man behändigt kan plocka upp dom och transportera dom till något bättre ställe...
... det är inte lika lätt att plocka upp en ekorre.
Bara min blickstilla närvaro verkade stressa upp den ännu mer så jag gick hem.
Tänkte att förr eller senare så borde den hitta hem... bara den får leta ifred.
Kom att tänka på en historia som en vän berättade.
Min väns arbetskompis hade en tjusig lägenhet i Hammarbyhamnen.
En dag råkade en ekorre hoppa in från balkongen.
Totalt kaos utbröt i den flotta våningen där det även befann sig en hund eller katt... minns inte riktigt...
Till slut lyckades arbetskompisen stänga in ekorren i badrummet... men den var helt tokgalen och rev omkring som en slåttermaskin.
Arbetskompisen, en man i 35-årsåldern, fick panik och plockade fram något slags gevär...
Och så SKÖT han ekorren.
Han lyckades ju inte pricka så bra förstås... så han sköt och sköt.
Man kan ju tänka sig hur det såg ut sen.
....
Det där var ingen kul historia insåg jag nu.
Men den är sann.

Ibland blir allt så fel fast man försöker göra rätt.
(fast gevär är aldrig rätt om det inte är läge för nödslakt)
En gång när jag glatt kom cyklandes i Djursholm så låg det plötsligt en liten mus på gatan och flämtade.
En liten mini-, mini-mus. Kanske en näbbmus.
Den såg inte alls ut att må bra, kanske var den döende.
Hur som helst så tyckte inte jag att den borde ligga mitt på vägen, även om den snart skulle dö.
Men jag vågade inte ta den med händerna så jag tog fram mitt busskort (!)... ni vet ett sånt där i samma storlek som ett id-kort... och skulle liksom få in det under musen som en liten bår...
... varpå jag tar i för mycket och råkar slunga upp musen i luften så den flyger två meter och sen landar på trottoaren..
Sen var musen definitivt död.
Förlåt lilla mus.
Det var inte meningen.

.............................................................

Nu får det räcka med anekdoter för idag.
För övrigt har inget speciellt hänt.
Vare sig bra eller dåliga saker.
Dottern är grymt uttråkad i Värmland och sonen sitter och spelar monopol i ladan... det blir så kul som man gör det!

lyckotårar

Sov gott inatt.
Skulle gärna sovit längre.
Läste i aftonbladet om killen som adopterades från Chile när han var ett år och nu har hittat sin biologiska familj.
Grät en smula.
Lyckliga återföreningar får mig alltid att gråta.
Överhuvudtaget tror jag att jag gråter mer av lycka än av sorg.
Eller så har jag inte drabbats av något riktigt sorgligt än.
Det kommer nog.
Hör ju till livet.
Idag vet man inte vad man ska sätta på sig.
Ute ser det grått och ruggigt ut.
Kläderna som jag hängt på tork på balkongen var inte ett dugg torra.
Men... jag litar inte på det.
Slår mig i backen på att den kvalmiga värmen lurar bakom hörnet, beredd att slå till runt lunchtid.
Jag längtar efter grått och ruggigt väder.
Jag längtar efter att kura inomhus med en kopp te.
Jag längtar efter en uppfriskande promenad.
Förlåt alla som älskar värmen... men jag är trött på den nu.
Jag har varit ovanligt tålmodig.
Jag har gått värmen till mötes och försökt att anpassa mig.
Jag har t.o.m. klätt av mig och blottat min liljevita hy (well, well...) mot alla mina estetiska och hypokondriska principer.
Nu känner jag att enough is enough.
Nu vill jag ha gammal hederlig svensk sensommar med all dess opålitlighet av regn och kyliga vindar.

Har läst ut boken nu och den var bra.
Den var så bra så jag letade fram en annan bok av samma författare som jag haft i bokhyllan i flera år men av någon anledning inte tyckt verkat intressant.
Kollade på
bokus och upptäckte att han skrivit hur många böcker som helst.
Det bådar gott!

ovanligt torr sommar


drömsömn

Sov ovanligt gott inatt.
Vaknade vid halvåtta.
Drog mig till åtta (lite crazy!).
Nu ska jag gå och kolla om det finns någon möjlighet att köra en maskin tvätt... annars blir det handtvätt.
Hoppas det stämmer som står i aftonbladet att nu kommer den "svenska sommaren" och att den värsta värmen är över.
Jag vill inte att det ska regna jämt, men det behöver inte vara tropiskt klimat för det.
Svensk sommar låter bra!

the summer that never was

Idag planerar jag att läsa ut min bok, "Efter alla år av saknad" av Peter Robinson.
En myspysig engelsk deckare.

Och så ska jag som sagt tvätta och så ska jag laga en väska.
Fixa lunchmat till veckan.
Handla lite.
Var lite väl slösig förra veckan vilket bara resulterade i mindre pengar och sämre hälsa.
Om jag nu ska göra av med pengar så ska jag hädanefter gå in för mer beständiga saker än onyttig mat!
Nu är batteriet snart slut... bäst att posta!

disk... alltid denna disk!!!

Måste verkligen köpa den där diskmaskinen.
Nu har jag hållit på och diskat i flera timmar.
Eller....
Först diskade jag besticken och glasen.
Sen bytte jag vatten och la i tallrikar.
Men då blev vattnet så varmt så jag tänkte att jag kunde ta en liten paus.
Och sen så gick det två timmar.
Har snackat med mamma och spelat atlantis och lyssnat på harry och druckit lite vin.
Funderar nu på att ta resten av disken imorgon.
Snacka om att dra ut på det.
Totalt odisciplinerad.

Ute regnar det.
Skööööönt tycker jag.

(Lite senare:

Nu har jag diskat.
Och lagat mat.
Ibland får jag ett ryck och så bara gör jag.
Det är när jag planerar saker som jag har en förmåga att dra ut på det.)



bad night

Jag är riktigt äcklig.
Var uppe i sömnen och käkade en massa.
Känner mig som en soptunna.
Har slarvat på sista tiden och se vad det leder till!
Det kausala sambandet är inte så svårt att lista ut.
Så nu blir det skärpning igen.
Återfall nr 2.
Det kommer liksom inte KA-BOOOM... det smyger sig mer på.
Det kanske börjar med en glass en vacker dag som ett litet undantag.
Det är väl ok så länge det inte blir sushi nästa dag.
Och en massa vin.
Och smågodis på bion.
Och så blir det bara mer och mer och så VIPS så är jag uppe och äter på nätterna och så blir allt fel.
Och jag mår inte bra.
Det positiva med det hela är ju att jag som sagt ser orsak och verkan så tydligt.
Dels blir det lättare att åtgärda och dels får jag ju bevis för att jag mår bra av att undvika dåliga kolhydrater.

Jag är en kolhydratsjunkee.
En carboholic.
Och det är inte mer med det.

bad day

Äntligen hemma igen.
Äntligen i säng.
Lyssnar på Harry Potter och hemligheternas kammare.
Fast på engelska förstås.
Audiobooks med Jim Dale... min idol för tillfället.
Googlade lite på honom och han har en egen hemsida.
Han har jobbat som skådis sen 60-talet men det är först nu som han blivit riktigt känd.
Åtminstone i audiobooks-världen.
Han har läst in alla 6 hp-böckerna och har lyckats skapa över 200 olika karaktärer med bara sin röst.
Helt otroligt.
Det var segt på jobbet idag och allra mest berodde det på att jag helt enkelt inte var i form.
Helvetesperioden kom... exakt 28 dagar sen förra gången och banne mig på samma klockslag också.
Jag är så rackarns regelbunden.
Det förklarar ju varför jag inte är på topp och kanske också varför jag var så känslig förra veckan.
Allt som i vanliga fall tär på krafterna på jobbet sög idag tio ggr så mycket energi än vanligt.
Jag kunde inte fokusera, kunde helt enkelt inte samla tankarna.
Men nu ligger jag här och cocoonar och det är skönt.
Jag längtar efter hösten.
Efter friskheten.
Det är för kvalmigt nu... det såsar ihop i huvudet... synapserna smälter ihop.
Snackade lite med sötnosarna i Värmland.
Dottern är sjukt uttråkad.
Jag försökte få henne att fatta att det kan vara bra ibland.
(man säger såna saker när man är mamma)
Hon ville inte riktigt gå med på det.
Sonen trivs och tycker det är skönt att vara på landet där man kan springa ut och in och bygga kojor m.m.
Kusinen spelar tv-spel den tråkmånsen.
Nu blir det Harry och atlantis på
www.icakuriren.se .... senaste lasten.

trött på värmen

Nu är jag trött på den här värmen.
Vill ha svalare vindar så det klarnar i huvudet.
Försov mig idag.
Har bytt alarmsignal på mobilen till den galande tuppen... man tycker att budskapet till reptilhjärnan borde vara glasklart... när en tupp galer är det dags att gå upp!
Men nej.
Tuppen fick gala i över en halvtimme innan jag fattade något.
Nåväl... ingen panik.
Det jobbiga är att det tydligen ska vara alldeles tokvarmt idag.
28 grader trots molnighet.
Vad är det då för vits med värme???

Har i allafall sovit gott.
Drömde en massa men kommer inte ihåg om vad.
Idag är det fredag så imorgon är det sovmorgon och det är min tröst.
Igår var det tur att det inte fanns något vin kvar på stationen för då hade vi druckit det efter stängning.
Vi behövde det efter en hård dag med FIFA.
G är sur på riktigt och kan knappt skärpa sig... jag blir mest fnissig än så länge men det är illa nog.
Det är inte alltid lagkaptener och förbundet jobbar åt samma håll.

Har bestämt mig för att köpa en diskmaskin.
Har råd med det nu.
Det kommer att göra vårt familjeliv här hemma ca 2000 % bättre.
Har betalat  och avslutat amex-kortet nu.
Kände mig som Chandler och Ross i Vänner när dom ska "quit the gym".
Blev kopplad till uppsägaravdelningen och utsattes för rätt ordentliga övertalningsförsök, men jag jag upprepade bara "jag vill avsluta kortet NU" tills dom gav med sig.
Skön känsla.


catfight

Trevlig överraskning!
Båda barnen återvände till hemmet igår tillsammans med den franske kusinen.
Vi gick och käkade pizza och jag fick krama om dom ordentligt en gång till innan dom nu försvinner iväg till Värmland.
Allt gick bra hos tandläkaren igår och egentligen hade jag nog kunnat jobba... hon behövde inte skruva på lustgasen så mycket.
Men jag åkte hem och vilade.
Det var äckligt varmt ute och jag känner att jag för tillfället har fått nog av solen så jag försökte stå ut inomhus istället vilket var nästan outhärdligt det också.
Katterna var ute tills jag hörde ett vrål från baksidan.
Sprang ut och fick se kvarterets katthuligan Mostafa puckla på vår lilla inkontinens-katt så det rök om det.
Jag jagade bort elakingen och fick sen sitta i en kvart och försöka locka fram kattskrället som hade gömt sig under en veranda. Några grannar som stod på balkongen sa att han nog blivit allvarligt biten, men som tur var såg det nog värre ut än det var... som det ju brukar när detär catfight.
Jag hittade inga synliga skador, däremot verkar båda katterna ganska medtagna av värmen.
Dom ligger som trasor och orkar just ingenting.

Sov väldigt djupt inatt... var tvungen att fundera ett tag innan jag fattade vad jag skulle göra idag när mobillarmet gick igång.
Det verkar som om det är lugnt på stationen.
Dom ringde igår och hade inget att göra.
Och det är ju både skönt och konstigt.
Vi är så vana att arbeta under stress och press att vi blir lite handfallna när allt är lugnt.

Har betalat räkningar och löst ut lån.
Nu har jag bara två småskulder kvar och sen är jag skuldfri!
Ja... förutom till csn och banken då förstås.
En befriande känsla!

a day off

Ledig idag.
Ska till tandläkaren halv åtta och sen hem och sova.
Hade inte tänkt vara ledig egentligen, men sen kom jag på att jag ju säkert kommer att vara alldeles väck i huvudet efter lustgasen och eftersom det var möjligt att ta ut lite komptid så gör jag det.
Pengarna har kommit nu förresten!
Det känns som  om dom redan är slut.
Men det är så skönt att betala av alla skulder.
Jag har inget speciellt intressant att berätta om någonting... sov bra... drömde lite halvkonstigt...
Tror att G var där, men minns inte riktigt hur och vad.
Var tvungen att gå upp tidigt för att kunna dricka lite innan tandis.
Två timmar innan får man varken äta eller dricka.
Fyra timmar innan ingen fast föda.
Ska göra en skärpning med kolhydraterna igen.
Har blivit både popcorn och mcdonaldspaj och gorbys på sista tiden.
Men faktiskt inget småätande... verkar som om den vanan är borta.
Tror förresten att jag drömde att jag betalade skulder.
Inte varje dag som ens drömmar blir sanna!

Får väl rapportera sen om jag får någon spejsig insikt av lustgasen!

tv-spelshjälte

Moonlight som tv-spelshjälte.... ta-daaa:

jag i ett nötskal


Skrämmande träffsäkert!

a good laugh

Lååång och seg dag på jobbet.
Både G och H var hur trötta som helst så jämfört med dom var jag rätt pigg och effektiv.
Bossen har panik och är överhopad och beter sig därför mer irriterande än någonsin.
Men jag bet ihop och härdade ut och fick en hel del gjort.
Det hela kompenserades av att vi efter jobbet gick på bio och såg Hoodwinked.. eller som den heter på svenska Sanningen om Rödluvan.
Vi såg den givetvis med engelskt tal.
Förväntningarna var höga och filmen levde inte riktig upp till dom, men visst skrattade man en massa... ibland så man nästan grät.
Jäkligt kul var den faktiskt.
Rekommenderas.

rekommenderas!


fast den roligaste karaktären var geten med alla hornen som joddelsjöng med ett imponerande vibrato... det var då man grät... av skratt..
bäst!


fortsatt depp

Vet inte vad det är med mig.
Nu är jag sådär nere igen.
Något är det som ligger under ytan och oroar.
Vill att det antingen ska komma upp eller försvinna.
Nu försvinner snart ungarna iväg till Värmland i någon vecka.
Både skönt och jobbigt.
Är jag orolig för något så blir det värre om jag är ensam.
Å andra sidan är det skönt att slippa tänka på att laga mat och sånt.
Det är väl det enda som kan vara en smula betungande när dom är hemma.

Det funkar inte att komma in på yahoo.se..... jag kan inte kolla min mail.
Störande.
Läste det
här igår.
Vad kan man göra?
Vill göra något.
Alla vi som har haft tur MÅSTE hjälpa dom som inte haft det.
För det är ren tur att just jag är född här och inte där.
Ödet.
Slumpen.
Jag är tacksam för det... men det räcker inte.
Att ha tur förpliktigar.
Ingen VÄLJER ett sämre liv.

Måste tvätta håret.

har i alla sovit gott

Var och såg Pirates of the Caribbean igår med lilla P och Guldis.
Dom tyckte att den var JÄTTEbra, men jag somnade förstås och såg bara vissa delar.
Kom på att jag inte tyckte att första filmen var så bra heller.
Jag ÄLSKAR Johnny!
Men jag tycker att själva handlingen är tråkigt komplicerad och sen är det alldeles för mycket slemmiga varelser med...
Jag gillar klassiska sjörövarfilmer.
Vackra damer, stolta skepp och grymma men karismatiska skurkar.
Den övernaturliga biten av dom här filmerna tycker jag är långtråkig.
Vågar knappt säga det högt, men så är det.

Men... när vi nu var där på rigoletto så fick vi veta av personalen att RÖDLUVAN tydligen är hur kul som helst... den engelsktalande versionen alltså.... inte den med Ewa Fröling och Pernilla Wahlgren (hu!).
Så den ska vi se nästa vecka.

Har sovit gott inatt!
Riktigt, riktigt djupt för en gångs skull.
Så djupt att jag var tvungen att ligga och grubbla ett bra tag innan jag hade placerat mig själv rätt i tid och rum när jag vaknade.

Allt är således bra.
Ändå känner jag mig orolig och nere på nåt sätt.
Tror förresten att jag har fått banklånet!
Jag har faktiskt fått besked om att jag har fått det, men tror inte riktigt på det förrän pengarna sitter på kontot.
Jätteskönt.
Känner mig ändå orolig.


feeling sick, sick, sick

Nu blir det verkligen inget mer vin på ett tag.
Är helt bakis.
Ska i alla fall släpa mig in till stationen för att sällskapa G och få lite jobb gjort.
Men det är konstigt... för igår drack vi mycket mindre än i tisdags och då kände jag knappt av det alls.
Det kanske är den kontinuerliga påfyllnaden som har skett under veckan.

Jag är hursomhelst glad att jag inte är kär i någon.
Kommer ihåg hur det var med C... Lilla P:s pappa.
Jag var så kär så kär och hela min tillvaro påverkades av vad han gjorde eller inte gjorde mot mig.
Var det dåligt mellan oss så var det inget annat som kunde muntra upp mig.
Nu är det väl inte riktigt samma sak med G... men hon har fått en chock och planerna har kullkastats och förut visste hon inte säkert men nu har hon fått definitivt besked och det är jobbigt.

Idag är det demonstration i Kungsan mot Israels angrepp på Libanon.
Che tipsade om det.
Men jag tänker inte gå dit.
Jag demonstrerar gärna mot krig, men jag kan för mitt liv inte välja sida i Israel/Palestina-konflikten.
Det är dumt från båda håll och resten av världen har också bidragit till det hela och det har hänt så mycket hemskheter så det känns rätt hopplöst.
Religion är skit... så enkelt är det.
Judarna menar att dom är guds utvalda folk och att Moses fick Israel av gud.
Vet inte om dom är övertygade om detta, men om dom är det så är det liksom svårt att argumentera.
Om man verkligen, verkligen tror på gud och tror på att han är allsmäktig och då tror att denne allsmäktige gud har sagt det ena eller det andra... ja... då är ju det sanningen och då är det ju det som gäller... det går ju liksom inte att diskutera då eller att kompromissa...
Då har ju alla andra fel.
Om man alltid kan luta sig mot guds vilja så är man ju ursäktad precis hela tiden vad man än utsätter andra människor för.
Gud går ju inte att ifrågasätta om tron är äkta verkar det som.

USCH... jag mår illa.
Aldrig mera rödvin säger jag bara!
Inte utan en middag till i alla fall.

stackars guldlock och jag mår illa

Vet inte om man ska bli orolig eller inte men idag stannad jag och Guldlock kvar på jobbet för TREDJE dagen den här veckan och drack vin.
Det var ju väldigt trevligt ända tills Guldlock fick ett tråkigt sms som spolierade hela den trevliga samvaron.
Den fördömda tysken som hon träffade när hon var bortrest meddelade att dom inte hade någon framtid och ett sånt besked är ju aldrig roligt att få.
Vi ältade allting ett bra tag... men nu är jag äntligen hemma efter en rätt så jobbig hemresa.
Jag kände mig helt på lyran och mådde både illa och höll på att somna på tunnelbanan hem.
Imorgon ska jag till jobbet fast det är lördag eftersom jag känner att jag vill stötta Goldie och dessutom har jag lite jobb att fixa.
Är fortfarande inte helt nykter men det är skönt att ligga i sin egen säng.
Har tagit två treo... universalmedicinen... och ska nu sova så det fixar sig nog tills imorgon.
Stackars Guldlock... jag önskar att jag kunde trolla till det så att allt blev bra igen....
Puss och kram och gonatt.

upprörd igår

Lilla jag bråkade med en idiotbiståndshandläggare, vi kan kalla henne YVETTE, på Kungsholmens Sdf igår.
Bråkade och bråkade...
Jag argumenterade och det blev till slut en rätt otrevlig ton från båda sidor.
Rent av lite personangrepp från hennes sida.
Idiot.
Jag blev chockad av hela grejen.
Hade liksom inte förväntat mig den inställningen och det bemötandet från henne.
Så jag började gråta.
Adrenalinet pumpade helt galet.
Varför bråkar man med en biståndshandläggare?
Jo.
För att man för sina kunders (pensionärers) talan.
För att man vill deras bästa.
För att dom inte kan tala för sig själva.
För att dom är helt utlämnade till idioter som YVETTE.
Rigida, oflexibla, omänskliga, principfasta, generaliserande idioter.

Blir fortfarande förbannad när jag tänker på det, men upprördheten har lagt sig.
Ska träffa dom berörda pensionärerna idag och då kanske adrenalinet börjar koka igen.
Underskatta aldrig hemtjänsten.
Vi jobbar med MÄNNISKOR... inte med ärenden.
Vi utgår från att ingen människa är den andra lik.
Vi anpassar oss och är lyhörda i det specifika fallet.
Vi slår knut på oss själva och vi gör det inte för att vi är giriga.
För vi får knappt betalt för vårt jobb.
Vår motivation är inte pengar eller ära.
Både löne- och statusmässigt befinner vi oss längst ner i samhällshierarkin.
Empati är vår drivkraft.
Och kanske får vi kickar av vårt jobb som kan kallas egoistiska.
Vi sover kanske gott om natten och känner oss som änglar... ibland.
Men det som vi i så fall får våra kickar av är att en annan människa får det lite bättre... lite tryggare... lite drägligare...
Det är det som vi går igång på.
Vi i hemtjänsten.

I have a dream

Extremt uttråkad och less på hela jobbsituationen.
Vi flyttar till nya lokaler den 1/9... det är det som gör att jag står ut.
Inbillar mig att det blir lite bättre då.
Att man får lite arbetsro.

Jag och mina kära barn har fått för oss att vi ska åka till Thailand nästa sommar.
England får bli en annan gång.
Vi vill åka till paradiset och bara ha det skönt.
Ca 40000 kr måste vi spara ihop.
Det tror inte jag att vi kommer att lyckas med... förstår inte hur det skulle gå till... men vi ska försöka.
Jag ska försöka få ett banklån nu så jag kan betala av alla mina utspridda skulder... det är ett steg i rätt riktnig.
Dottern ska försöka få jobb på McDonalds eller nåt.
På något sätt känner jag att vi måste komma bort.
Jag måste komma bort.
Jag måste ha något att längta till för jag är extremt uttråkad som sagt.
Ingen inspiration.
Inget att rapportera.

Jag och G på jobbet håller på att utveckla alkoholvanor.
Vi har nu två dagar i sträck pimplat rödvin efter stängning.
Vin som är kvar från personalfesten.
Ibland måste man helt enkelt berusa sig lite.
För att stå ut.

älskade, älskade dotter

Varför, VARFÖR ska det vara så svårt att gå upp på morgonen???
Det är en plåga varje djävla gång.
Ser suddigt av trötthet.
Dottern har kommit hem nu i alla fall.
Hon är underbart vacker och lycklig och hon har varit i paradiset och haft the time of her life.
MEN... till skillnad från mig i samma ålder så var hon glad över att återse sin lilla mamma.
Hon är lika glad att se mig igen som jag är över att se henne.
Ska man vara glad eller orolig?
GLAD förstås.
Vi har haft deeptalk och hon har verkligen hoppat upp några pinnhål i mognadsprocessen.
Hon har funderat en hel del över en hel del därborta och pratat med sin kloka kompis A.
Jag är så stolt över henne så jag smäller av.
Jag känner att hon har koll.
Så mycket koll man kan begära vid 16 års ålder.
Sonen däremot.
Han är inne i en odräglig fas och inte lika lätt att tycka om just nu.
Men jag fattar ju att det bara är en period.
Han kommer att bli normal han också.
Idag ska han och kompisen J åka med farbrorn (som är konstnär) och hans polare till Norrköping för att graffa på den lagliga väggen som enligt legenden finns där.
27 burkar har dom med sig (nyss hette det kannor, men nu är det tydligen bara newbies som säger det).
Så jag är glad för hans skull.
Han svettas svårt (ren plåga för resten av familjen) och rösten har börjat bli besvärlig... han är snart 14 år och håller på att bli en man... klart man kan få vara lite odräglig då...
Jag försöker att inte bli provocerad VARJE gång.
Igår var jag hemma från jobbet.
Vaknade med huvudvärk och kände att jag pallar inte.
Känner likadant nu men enough is enough.
Vill ju till jobbet och träffa Goldie och Ådi (H).
Fick förresten mail från P igår.
Vår utsände i världen.
Ett låååångt och rörigt och översvallande mail.
Han mår bra och är i paradiset han med... men han ska komma tillbaks i höst enligt planerna.
Skönt... för jag blev lite orolig när jag läste om terrorbomberna i Indien.

Har lyssnat på en del sommarprogram.
Gillar hittills gringo-snubben (blev genast kär i honom alt. fick moderskänslor), Alexandra Rapaport och faktiskt... mot mina instinkter... Malin Berghagen.
Klas Östergren var också lite underfundigt rolig.
Malin Berghagen sa en bra sak som jag kommer att använda mig av:

Du vet aldrig när du möter en ängel!

Vilket betyder att man ska behandla alla med samma respekt och uppmärksamhet och inte döma någon.
Från jobbiga tanten på jobbet till påträngande fullgubben i tunnelbanan.

Det är ju lite min filosofi redan... den har bara inte varit så uttalad.
Om man ser på sina medmänniskor som potentiella änglar så blir världen vackrare.
Helt klart.
Om alla hade den inställningen så skulle ondskan försvinna.
Så enkelt är det.

leisure

Sitter med ett glas rödvin och har det allmänt bra ute på Värmdö.
Sonen sitter bredvid och skissar och mamman och gubben sitter på övervåningen och kollar på tv.
Imorgon bitti ska vi åka och hämta dottern på Arlanda... kl tio i sju landar planet.
Det ska bli så underbart att få krama om henne igen.
Sen blir säkert allt som vanligt på direkten med allt vad det innebär av tjafs och irritationer, men den där första kramen... den ser jag verkligen fram emot.
Idag gick jag upp rätt tidigt och städade färdigt hemma.
Sen degade jag lite i solen på balkongen och sen åkte jag ut hit.
Inte mycket mer att rapportera för tillfället.
Så nu loggar jag ut.

ska snart städa... jag SKA!

Slutade tidigare idag eftersom jag och chefen var på ett möte och sen åkte jag direkt hem.
Måste röja lite i dotterns rum så hon inte bryter ihop alldeles när hon kommer hem på söndag.
Men har jag satt igång än?
Naturligtvis inte.
Jag är så seg så jag blir galen.
Men det är ju så erbarmerligt tråkigt att städa och jag har varit så trött hela dagen.
Idag var det lite känsligt på stationen eftersom chefen snackade med E om att hon inte längre ska ha kontorstjänst eftersom det inte funkar riktigt organisationsmässigt.
Hon tog det hårt och känner sig nerpetad liksom.
Jag hann inte prata med henne utan ska göra det imorgon.
Till saken hör ju också att hon inte gjort ett bra jobb... men som skäl angavs organisationsbiten.
Jag känner mig dum eftersom jag ju vetat om detta ett tag men inte sagt något till E... vilket jag inte heller fick göra eftersom det är chefens beslut och chefens sak att ta det samtalet.
Men ändå...
Känsligt som sagt.
Annars känns det så märkligt kul på jobbet.
Tror det är för att jag nu slipper hålla på med scheman.
Men snart måste jag göra det igen för snart slutar H och L åker på semester och då är det bara jag kvar.
Snackade lite med sonen och han verkade vid gott mod.
Håller på och oljar in verandan på Värmdö och det verkar gå bra.
På lördag får jag träffa honom för då ska jag åka ut dit eftersom vi ska åka och hämta dottern på söndag väldigt tidigt på morgonen.

Nu måste jag åtminstone gå och utfodra katterna.
Dom hojtar om mat


kort rapport

Nu är det onsdag och kl är fem över arton och jag sitter kvar på jobbet.
Jag har rensat bort en massa skräp på datorn och överhuvudtaget är jag på rensarhumör eftersom vi ska flytta snart.
Det är härligt tillfredsställande att gå igenom alla högar och hiva iväg all gammal skit som bara ligger och ligger.
Har snackat med chefen idag och förhoppningsvis kommer hon att satsa på min älskade L.
Och förhoppningsvis kommer L att stanna ett tag till.
Då blir jag nöjd och glad.
Annars deppar jag ihop.
Har haft toppenkul idag.
Inget särskilt har hänt, jag tycker bara att det är så kul att vara här när både H och L jobbar.
Trivs som baaaara den!
Var hos tandläkaren igår och gjorde klart rotfyllningen och hon blåste på med lustgasen så jag nästan tuppade av.
Var helt groggy efteråt och vet knappt hur jag tog mig hem.
Ren tur att jag inte gjorde av med alla pengar som jag inte har efteråt för det var bra nära ögat att jag i fyllan och villan shoppade loss på Indiska... men jag besinnade mig och sa till mig själv att det är nog bättre om jag kommer tillbaks när jag är vid mina sinnens fulla bruk.
Fick för mig att jag skulle köpa julklappar.
Idag har vår rockstjärna jobbat och det var kul för då fick jag prata med hennes mamma som ringde henne på lunchen.
Och hennes mamma är ju min gamla kompis och vi ska ju ses nån gång har vi bestämt.
Och nu ska det bli av!!!
Hon ska bara maila mig först.
Smsade lite med dottern igår morse och hon trivs alldeles strålande därborta.
Hon har det rentav himmelskt.
Jag läääängtar efter henne!
Sonen jobbar och sliter ute på Värmdö hos mamma och G.
Han skulle olja om deras veranda... ska bli spännande att höra hur det går med det.
Det är bra... han får kämpa lite och tjäna egna pengar.
Så det är bara jag och katterna hemma och det känns lite knepigt.
Kanske är därför jag inte har så bråttom hem.
Håller dock på och läser en bok som är rätt ok.
Den heter "PS Jag älskar dig!" av Cecelia Ahern.
Lite tokroligt snyftromantisk.
Borde nog läsas på engelska egentligen... känns inte som att översättningen är helt lyckad ibland.
Nu måste jag gå!!!

reunited

Sitter kvar på jobbet bara för att jag är så seg så jag inte kommer härifrån.
Har ju inga barn att åka hem till.
Fast katterna är väl hungriga förstås.
Ska handla lite på hemvägen tror jag.
Dagen har varit helt ok.
Kul att återförenas med H och L.
Blir lite ledsen när jag tänker på att det bara är för en kort tid eftersom H försvinner sen.
I blame Brazil!
Hon ska ju dit och jobba i höst.
Och L ska dra iväg till Thailand igen snart... men bara för några veckor påstår hon.
Framtiden är oviss och jag försöker att se det som... spännande.
Hade en trevlig liten pratstund med E som jobbar kväll idag.
Hon är i alla fall kvar och henne tycker jag mycket om.
Jag skulle kunna vara hennes mamma.
Men jag kommer ihåg när jag alltid var yngst... då var jag kompis med dom som var dubbelt så gamla men som liksom var som jag.
Och nu är det tvärtom.
Jag har nog stannat kvar på samma nivå helt enkelt.
En bra nivå.
Den första september ska vi äntligen flytta till större lokaler.
Eget rum.
Egen telefon.
Egen dator.
Det ska bli så skööööönt.
Och sen ska jag ha semester igen och då ska det bli en aktiv semester.
Nu ska jag gå.

just another manic monday

Monday.... FUN-day!!!
Dags att jobba igen!
Det är ok.
Skulle gärna sova lite längre, men det ska bli skönt att tvätta håret (som efter drygt en vecka är som EN dreadlock... litet experiment) och gott att dricka kaffe.
Annars verkar det vara rätt kaotiskt på stationen.
Chefen mår tydligen rätt kasst och tror att hon ska få sparken.
m.m.
Jag får väl bidra med det som jag kan bidra med.
Mer kan inte jag göra.
Kul för Italien att dom vann.
Tråkigt för kusinen.
Men... den där skallningen som Zidane gjorde... jag tror det var det fulaste jag sett!
Fårskalle!
Hur kan man förstöra så för sig själv (och alla andra???)
Strålis-varning på honom minst sagt!
Trist att VM är över... nästa gång är jag 100 år eller nåt.
Syrran kom igår och hämtade hunden.
Vi snackade lite om hur knepiga mamman och styvpappan är.
Om att det är lite påfrestande att tillbringa mer än en kvart i deras sällskap eftersom dom tjafsar oavbrutet med varandra.
Träffade också lilla nevöen.
Fick en kram av honom och blev rörd.
Vi har inte träffats sen julafton.
Tror att syrran kanske har blivit lite normal.
Ska se till att träffa dom i höst.
Huvudvärkseländet gav sig inte förrän jag hade petat i mig både treo och voltaren.
Men det hjälpte... skam den som ger sig!
Var ute på en långpromenad med hunden igår förmiddag.
Satt på en klippa nere vid Hässelby Strand.
Tycker ändå att jag skärpte till mig på slutet och såg till att komma ut en hel del.
Fick lite sol på mig.
Är nu normalfärgad istället för albylvit.
Nu är det dags att tvätta dread-locken!

May the Lord be with you and God bless America or any other country of your choice!

blixtblogg

Snart tar batteriet slut och jag är för slö för att gå och hämta sladden.
Vaknade med tung, djävla, fucking huvudvärk.
Inte migrän... mer i hela huvudet.
Beror antingen på TBE, hjärntumör eller att jag sovit i ett djävligt varmt och instängt rum tillsammans med en stor hund och två katter.
Vacklade upp och medicinerade och nu börjar det lätta.
Kul start på sista semesterdagen.
Om jag orkar så tänkte jag ge mig ut och promenera med hunden... sista chansen att komma ut i solen.
Ikväll kommer mamma och G och hämtar hundskrället.
Och imorgon är det back to the station igen.
Lika bra det för jag blir ju bara nervös och nojjig och grubblig av att vara ledig.
Ska aldrig mer ha semester utan ett i förväg klappat och klart program.
Förutom huvudet idag så mår jag bättre än sist.
Har mentalt spöat upp och elchockat alla människor som var dumma mot mig när jag var liten.
Alla vuxna that is.
Patetiska kräk.
Jag har även mentalt kramat om det barnet som var jag och haft ett sånt vuxensnack med det som någon annan borde ha haft då. (skum mening)
Jag kommer att fortsätta bearbeta... här ska inga lock läggas på.
Portugal, Portugal...
Ja, ja... Tyskland kanske förtjänade bronset... hemmaplan och allt.
Good for them.
Och ikväll hejar jag på Italien... men jag bryr mig inte så mycket längre.
Det är helt och hållet tröjfärgen som avgör.
Förresten...
Vikten fortsätter att gå ner... sakta men säkert.
Är nästan nere på 56 kg.
Började på drygt 64.
Vill ner till under 55.
Eller rättare sagt... vill kunna få på mig dom byxor jag kunde ha för 2 år sen.
Och märk väl!
Jag bantar INTE.
Jag bara utesluter kolhydrater så långt det går.
Inget lidande här inte.
Har så gott som helt och hållet slutat småäta... utan att ens märka det.
Det är nog det som gör susen.

sådär

Usch.
Idag mår jag sådär.
Vissa saker, som jag inte ens vill skriva om på den här anonyma bloggen, har börjat poppa upp i huvudet.
Saker som hände när jag var liten... mindre bra saker.
Det är väl så att när man  har en sån här period då man kopplar av och ner, så får hjärnan en chans att släppa fram sånt som det annars inte finns plats för.
Det handlar inte om helt förträngda minnen eller så.
Jag har vetat om dom här sakerna, men det har aldrig ändå slagit mig riktigt... vidden av dom...
Innebörden.
Implikationen.
Och även om jag inte har någon skuld i det hela... eftersom jag var ett barn... så skäms jag tyvärr.
Jag skäms över dom idioter som tog sig friheter med mig och jag skäms över mig själv.
Inte över det lilla barnet som var jag... men på nåt sätt över MIG... alltså den jag är idag.
Det handlar bara om känslor, det vet jag.
Skulden är inte min, vare sig då eller nu.
Jag vet det.
Men känslan finns där ändå.

Vad ska man göra med sånt här?
Jag tycker det är bra att det kryper fram nu.
Jag vill inte ha sånt skräp som ligger gömt i mitt undermedvetna.
Men jag vill också kunna släppa det.
Jag vill inte prata med någon om det.
Jag vill klara mig själv som vanligt.
Mitt största fel... som också hänger ihop med min barndom... kan inte ta emot hjälp, står alltid ensam...
Och det väljer jag själv.

Känner mig grymt ensam just nu.
Saknar mina barn.
Inser också att där har jag uppenbarligen något att jobba med.
Måste bygga upp min egen tillvaro som inte hänger på barnen.
Annars kommer jag att bli väldigt ensam.

Livet är för kort för att tas på allvar.
Jag vill inte gräva ner mig... men jag vill heller inte förtränga.
Jag vill vara sann mot mig själv.

... jag förs framåt av mäktiga vindar...

Jag var tvungen att lova sonen att heja på Frankrike för kusinens skull.
Men jag märker att jag liksom i smyg ändå hejar på Portugal.
Det känns helt enkelt bättre när dom är i närheten av Frankrikes mål än tvärtom.'

Idag har jag fördjupat mig på flashback i revisionism-forat.
Revisionister är såna dära som påstår att förintelsen aldrig har ägt rum.
Dom svamlar och rabblar argument på en nivå som jag inte kan förstå.
Vet inte om det beror på att jag är på en för låg intellektuell nivå eller om det inte är möjligt helt enkelt att hänga med i deras argumentation... om det är deras knep liksom att förvirra alla som försöker debattera med dom.
Obehagligt är det i alla fall eftersom tonen ofta är totalt oempatisk och väldigt hård.
Oavsett vad som är sant i detta fallet så väcker det ju funderingar om hur man någonsin ska kunna vara säker på någonting.
Vad vet jag egentligen?
Jag vet det jag har lärt mig, men vem kan man lita på?
Jag kan själv leta upp information, men all information är ju vinklad åt det ena eller andra hållet.
Vad ska man tro?
Ingenting som man inte har sett med sina egna ögon kan man ju vara riktigt säker på.

Nu är jag solo här hemma.
Ja... förutom kattkräken och hundskrället då.
Pisskatten har äntligen börjat gå ut.
Han trivs som fisken i vattnet, eller lejonet på savannen.
Han har ung. samma färg som torrt gräs så han smälter in fint.
Det är bara hans lilla pingla man hör.
Igår ropade och ropade jag när jag tyckte att han borde vilja komma in och äta.
Jag hörde pinglan lite diffust, men han kom aldrig.
Till slut förstod jag att ljudet kom uppifrån... så jag tittade upp...
Och där satt han!
På taket till vår miljöstuga.
Det står ett träd precis bredvid så där hade han väl kommit upp, men inte fattade han att han var tvungen att ta samma väg ner.
Han stod och kikade över kanten, funderade på att hoppa men verkade tycka att det var lite för högt.
Vad gör man?
Jag tänkte att han får väl sitta där över natten och så får jag ringa fastighetsskötaren sen så får han komma med en stege... det kändes inte som att det var brandkårsnivå på takhöjden...
Så jag sa gonatt och vände och gick mot porten.
Då hoppade han.
Det gick bra.
Men ändå!
En liten nybörjare är vad han är out there.

Nu ska jag engagera mig i matchen.
Det känns som om Portugal behöver mig.

just idag mår jag bra

Har precis kommit hem efter en 2-timmars-promenad med hunden.
Vi gick nere vid stranden och däromkring.
Satt lite på en klippa och hade det skönt.
Varmt förstås, men det fläktade härligt från sjön.
Stackars gamla hunden orkade inte lika mycket som jag så det blev en ganska lugn promenad med många drickapauser.
Men...
Det är så ljuvligt, underbart ute just nu!
Det är SOMMAR!!!
Fortfarande finns det blommor som doftar och nyklippt gräs luktar barndom.
Jag blir lycklig rätt igenom.

Nu blir det några timmars siesta och lite Pink Floyd.

early in the morning

Lyckades släpa mig upp vid 8 idag.
Fem dagar kvar av semestern och nu vill jag utnyttja den tiden.
Tänkte gå en långpromenad med hunden och få lite sol på min bleka kropp.
Sen ska det röjas, städas och rensas lite varstans härhemma.
Idag åker sonen iväg till kusinen och sen kommer han inte hem på ett bra tag.
Det innebär att jag kan gå och lägga mig i normal tid på kvällarna... behöver inte vara vaken och vänta in honom.
Det är positivt.
Annars är det trist förstås... men det kan vara bra att få längta lite ibland.
Saknar dottern väldigt mycket.
Det låter fånigt, men hon är verkligen en av mina bästa vänner och jag är van vid att ha henne around.
Vi har vår egen homemade humor och den funkar inte med nån annan... jag saknar det....

Jag är så glad för Italiens skull.
Men.
Som vanligt tycker jag synd om dom som åker ur, även om det nu var Tyskland.
Det gick så fort där på slutet... det kändes rätt grymt.
Särskilt som jag kan tänka mig en del personeri Tyskland som jag känner... hur outhärdligt det måste ha varit för dom...
Men det var en spännande match.
Det trodde man inte att det skulle bli.
Jag trodde att någon skulle få in 1-0 och sen sätta in superförsvaret och så skulle ingenting mer hända.
Tur att Tyskland i alla fall får spela om bronset och hoppas att dom får det.
Ikväll ska Portugal slå Frankrike.
Fast om nu Frankrike skulle vinna så gör det inte så himla mycket eftersom släktingarna i Paris blir så glada.
Men det blir knepigare med bronsmatchen i så fall.
Då måste ju Portugal vinna den och då blir det sorgligt med Tyskland.
Nu hänger jag inte med själv i min egen logik.
Som vanligt.


Much ado about nothing... really....

Tillbringade gårdagen med ett åskmoln till son.
Jag tvingade honom att vara hemma en endaste dag och att inte ta hem någon kompis.
Stackars barn!
Vi lyckades i allafall tvätta, handla, köpa biobiljetter på nätet bara för att upptäcka att det var 15-årsgräns (Poseidon) så vi var tvungna att åka hela vägen in till stan och få tillbaks pengarna och sen åka hem direkt, hyra filmer samt bli sams och ha en del riktigt intressanta samtal om konspirationer, urban exploration och sånt.
Gjorde även en avstickare till Ulvsunda för att kolla på en vägg som några av dom bästa kingsen har gjort där. Ett beställningsjobb på nån bilfirma så det var helt lagligt och därför mycket välgjort eftersom dom kunde hålla på ostört.
Vidare har jag läst som en galning om alla konspirationsteorier som jag kommit över.... bl.a. om Silvias ev. oäkte son.... interesting, interesting...
Det är kul att vara ledig och inte göra någonting... alltid snubblar man över något som man inte hade förväntat sig.
Har också försökt astralprojicera men det är som förgjort.
Det går bara inte för tillfället... jag bara somnar som vanligt och drömmer inte ens minsta klardröm.
Tråkigt... för jag älskar mina lucid dreams... bättre än vilken drog som helst.
(tror jag i alla fall för jag har aldrig provat... inga negativa bieffekter i alla fall...)
Ska ta tag i saken och se om det finns några övningar man kan göra som kan hjälpa lite på traven.

Idag ska sonen ut med polare och imorgon försvinner han iväg till kusinen och sen ut till mormor för att sommarjobba lite och sen är det släkten i Värmland och det hela innebär för mig att jag kommer att vara ensam hemma ett bra tag vilket är bra eftersom då kan jag ägna mig åt lite penningfasta.
Dvs. INTE GÖRA AV MED NÅGRA PENGAR WHATSOEVER.
Målet är att jag och katterna ska överleva rent fysiskt men annars ska inte en krona läggas ut.

Liverpool, London, Liverpool, London, Liverpool, London, Liverpool, London....
ska jag mumla som ett mantra.

Dessutom har jag sagt upp mitt fasta telefonabonnemang.
Det har jag funderat på länge men det har tagit emot eftersom det känns så white trash på nåt sätt.
Men... nu har vi ju faktiskt tre mobiltelefoner här hemma samt internet... så vi är ju kontaktbara.
Och det är ändå bara en massa telefonförsäljare som ringer eftersom alla jag känner har gett upp för längesen.
Så varför betala dyrt abonnemang samt moms på det???
Önskar man kunde säga upp elen också, men det skulle bli lite opraktiskt.
Men tv:n kanske.
Ska fundera på den saken.
Nyheter kan man ju se på internet.
Många program kan man också se på internet.
Och så kommer det att bli digital-tv.
Ska diskutera saken med ungarna.

Om någon har något mer spartips så är det bara att hojta till!
Det är inte lätt när man redan från början inte har så mycket mer än skulder.
Vi kan ju inte göra oss av med bilen eftersom vi inte har någon.
Jag kan inte sluta gå på krogen eftersom jag aldrig går på krogen.
T.ex.

Men alltid finns det något fiffigt som man inte har tänkt på.


beware of the reptiles

Nu vill jag att Portugal slår Tyskland i finalen!
Allt jag begär.

Har snöat in på konspirationsteorier.
Hur galet som helst.
Men TÄNK om det är sant!!!?????
Vem vet?

Just nu läser jag om David Icke och hans reptiler.
Och Illuminati.
Och New World Order.

Just när jag satt och läste om det så blev dataskärmen alldeles svart och så stod det nåt om värsta systemfelet.
Tack och lov gick det att stänga av och starta om.
Men ändå!!!
Coinsidence???
Vill man så hittar man ju bevis och mystiska tecken precis överallt.


bitterljuvt

Så var det över.
Och stackars, stackars England åkte ur.
Men jag tror att jag hade blivit ännu mer  besviken om Portugal förlorat.
Det finns ingen rationell förklaring till det.
Men så är jag inte särskilt rationell heller.
Men jag lider och sörjer med England.
Det är så hemskt när det blir straffar.
Från att ha varit ett lag med 11 spelare så blir det så individuellt.
Alla kommer ihåg vem som misslyckades och vem som lyckades.
Ja,ja.
Det är ju bara fotboll.
(men kul att man får en chans till att se Decco!)

Nu är det Brassarna mot Frankrike.
Det är också lite jobbigt.
Men jag är inte lika känslomässigt engagerad.
Frankrike tycker jag egentligen inte alls om, men vi har en kusin som bor där och just nu kan jag precis föreställa mig hur han och hans styvpappa sitter och hejar och skriker.
För deras skull vill jag att Frankrike ska vinna.
Annars är ju brassarna alltid brassarna.
Dom är ju liksom bäst.... och dessutom jäkligt roliga att titta på när dom är som bäst!
Så... må bästa lag vinna... och det vore skönt om det inte blev straffar den här gången.
Det var ju jobbigt nog igår när tyskarna slog Argentina.
Och då lyckades jag ändå intala mig att jag inte brydde mig... jag menar... det ena nasselaget mot det andra!
NEJ, NEJ!
FÖRLÅT!
Jag vet att Tyskland inte är nazister nuförtiden... troligtvis är dom minst av alla nazistiska (förutom att jag vet att det finns en stark högerextremistisk rörelse som har börjat mygla sig in i parlamentet igen).... men dom som är emot är verkligen jätte, jättemycket emot just i Tyskland.
Jag vet det.
Men när det kommer till fotboll så är det såna här gamla saker som påverkar mig.
Och det var ju till Argentina som nassarna flydde en masse.
Säkert bor det kvar en massa som inte har dött av extrem ålder än.
Vill tillägga att jag har vänner som bor i Tyskland... som är gifta med tyskar... mycket sympatiska sådana och väldigt antinazistiska.
Men som sagt.
Sånt där sitter i.

Fotboll tar fram det primitiva!
Så är det.

Annars lyssnar jag mycket på musik för tillfället.
Förutom Beatles så är det Paul McCartney och Rufus Wainwright som spelas mest här hemma.
Rufus är ju helt underbar.
Som en smörkaramell.
Man smälter helt enkelt.

mitt känsliga hjärta brister

Portugal mot Beatles.
Så känns det.
Jag älskar ju Portugal och Figo... vet ej varför... vet inget om Portugal utanför fotbollssammanhang...
Men det är TRUE LOVE.
Men England är ju England.
Pinsam förbundskapten och ett rätt fjantigt lag men det är ju ENGLAND.
Jag menar...
Förutom Beatles så är det ju Monthy och tänk bara på andra världskriget!
Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket....
Så sa han på ett ung... Winston Churchill.
Tänk bara på Dunquerqee(eller hur tusan det nu stavas)!
Under en endaste natt så lyckades Storbritannien få hem sina soldater.
Alla som kunde hjälpte till.
Allt som flöt användes.
Sånt får mig att gråta.
Jag sa ju att jag har ett känsligt hjärta.
Och nu måste dom spela mot varandra redan i kvarten!
Det är för jäkligt!
Så länge det är 0-0 så känns det bra, men jag vet ju att det inte kan sluta så.
Någon måste vinna.
Och någon måste förlora.
Det är bara fotboll... jag vet...
Men det är inte så bara.
Det är så många fler än spelarna som är engagerade... så mycket känslor och så STARKA  känslor...


Från det ena till det andra.
Nästa sommar så tänker jag och kidsen och en polare och hennes dotter åka till London och Liverpool.
Dels ska vi leta reda på min dotters biologiska pappa och dels tänkte vi gå lite i Beatles fotspår.
Allra, allra helst skulle vi vilja åka till Liverpool när det är Beatle-week.
Det är en festival som är varje år i augusti och då får man tydligen sitt lystmäte i allt som har med Beatles att göra... förutom det som är så sorgligt med att älska Beatles... att dom inte finns längre och aldrig kan återförenas...
Nu knep det till lite i hjärtat igen.

Bäst jag dricker lite vin!
Så jag lugnar ner mig lite.
undrar om Paul kollar på matchen? Och Ringo förstås?


still on holiday

Så.. nu har jag haft semester i en vecka.
Det är skönt men som vanligt blir jag grubblig efter ett tag.
Saknar på nåt sätt den vanliga stressen.
Jag vet.... jag är lite sjuk.
Älskade dottern åkte till Thailand i söndags och nu är hon tydligen magsjuk.
Och nu måste jag ta reda på om vår hemförsäkring även funkar som reseförsäkring.
Otroligt dumt att inte tänka på det i förväg.
Men... jag är inte van att åka till Thailand... nuförtiden med eu allt så behöver man liksom inte tänka på sånt.
Tycker att familjen hon åker med kunde ha påmint... dom är ju vana vid sånt här.
Så därför är jag en smula orolig  just nu... dels för hur lilla P mår, men också för ev. kostnader.
Annars har jag av en ren slump återupptagit intresset för utanförkroppen-experimenterande.
Jag har ju varit med om detta fenomen sen jag var 12 år... men nu har det inte varit lika frekvent den senaste tiden... halkade in på ett intressant och som det verkar seriöst forum om just detta.
Intressant och lugnande att läsa om andra vettiga människors upplevelser.
En sak är säker...
Har man själv varit med om detta så är det väldigt konkret och absolut inget flummigt... man vet vad man vet! Så enkelt är det.
Jag tror inte på astralkroppar och sånt... jag VET.
Åtminstone när det gäller min egen kropp.

Och sen halkade jag in på ett Beatlesforum och reggade mig och har t.o.m. gjort några inlägg fast jag tycker sånt är lite jobbigt... det är ju så KUL att  stöta på likasinnade... jag måste komma över min forumfobi!


Åså har ju  sverige åkt ur fotbolls-vm sen sist.

Ingen surpris för mig.

Nu hejar jag på Portugal... men tyvärr också på England.

Så idag är ingen kul dag.

Och lite synd var det allt om Argentina igår.


Jag brände mig i solen igår så idag ska jag hålla mig inne så mycket som möjligt... och det är bra för det behövs städas.

Nu blir det dock dusch!